Med denna blogg vill jag sprida glädje och uppmuntra människor att tänka positivt, leva livet och njuta av varje minut. Vara delaktig, ge människor uppmuntran och kärlek. Ta emot det som ges, litet eller stort. Vara öppen, se möjligheter. Ni ser mig i realityserien "Ullared" på Kanal5 säsong 5, 6, 7, 8, 9 och spelar in säsong 10 sommaren 2018.
Den där känslan av att vara totalt utlämnad utan hjälp från någon. Vara ung, ett barn. Där flera vuxna bara går förbi. Ingen reagerar eller agerar. En människa blir utsatt för det kanske mest kränkande man kan bli (i alla fall tycker man det när man är fjorton år) Nu tänker jag berätta min historia. Känsliga personer kan sluta läsa här. Detta var 1986 och jag var nästan 14 år. Gick i åttan på Teglaskolan (nu riven) i Skara. Gillade verkligen den skolan där alla mina äldre syskon även varit elever. Just denna dag skulle visa sig bli mindre bra.. var endast en lektion kvar och det var sista rasten. Mycket liv o rörelse i korridoren. Det skulle strax ringa in till Svenskalektion. I barje korridor fanns soffor där många elever passade på att sitta eller ligga tom mellan lektioner, kunde ibland bli bråk om plats. Jag satt i en av sofforna då tre killar kom. Två av dem från min egna klass ( 8B) snabbt som ögat tryckte de ned mig i soffan så jag blev liggandes. En höll fast mina ben och en höll fast mina armar. Den tredje började dra av mina kläder. Byxor o trosor till knäna och tröjan över huvudet. Varpå de turades om att känna mellan mina ben, köra in fingrar och klämma på mina bröst. Fick panik såklart, och har aldrig skrikit så högt. Kunde inget göra för att stoppa dem eftersom de höll fast mig. Skrek säkert hundra gånger "NEJ!!!" Skrek tills rösten försvann. Tårarna började rinna och med all min kraft försökte jag slita mig loss. Kändes som en evighet och adrenalinet pumpade i min kropp. Väntade bara på att någon skulle komma och stoppa vansinnet!! Få slut på detta hemska övergrepp!! Hörde ju både elever och lärare som passerade. Alltså vuxna, personal på skolan. Men Ingen tycktes varken höra eller se - inte bry sig. Kändes som en evighet innan klockan ringde in till lektion och alla plötsligt började rusa iväg, även mina förövare.. äntligen var det över. Jag tog på mina kläder så snabbt jag kunde och torkade mitt ansikte, harklade mig (inte för att det hjälpte att få tillbaks rösten) jag kom sist in i klassrummet, dörren hade stängts. Alla vände sig om o tittade när jag klev in. Satte mig ned och skulle be om ursäkt för jag var sen men fick imte fram ett ljud då jag skrikit så jag inte hade nån röst. Förstår idag inte varför jag ens gick på siste lektionen. Borde gått hem. Mär jag väl var hemma talade jag om för min mamma bad som hänt. Hon blev upprörd (men långt ifrån så upprörd kag skulle bli om detta hänt min dotter) hon ringde upp min klassföreståndare Ulla Frykmer (ja, jag skriver faktiskt ut hennes namn) och frågade om vi kunde komma hem till henne då en allvarlig sak inträffat under skoltid. Hon sa det var okej, och vi åkte dit. Väl där fick jag förklara och berättade allt. Det som sen hände är nästan det bärsta av all, nämligen - Hon skrattade till och sa: Ja, men ni vet hur killar är i den åldern! När de upptäcker tjejer och blir nyfikna!" ??? Alltså!?!?!? Så hon bara ignorerade detta. Konstigt nog protesterade inte min mamma, antar hon trodde det inte gick att mer göra när läraren var totalt oförstående. Så vi åkte hem och detta fick jag bara "glömma".. Vet ju att Jag skulle bli fullständigt skogstokig om nån gjort så mot min dotter & hade rört upp både himmel o helvete. Så detta var vad som hände mig när jag gick i åttan och trodde vuxna gick att lita på.. OCH ja, jag skulle kunna namnge killarna men väljer i nuläget inte göra det av respekt till deras fruar och barn. #metoo
#1 -
-
Anonym:
Det e förjävligt! Jag blev drogad och våldtagen i alla hål, jag var 15....
Svar:Horribelt. Avskyvärt. Fruktansvärt. Får mitt inlägg att låta som en regnig dag.. Blir så ledsen men framförallt arg. Men håll huvudet högt! Du har inget skuld. Kram
Usch vad hemskt! Och lärare som ser övergrepp som "pojkar är ju pojkar" är tyvärr alltför vanligt. När jag blev tafsad på och fick en 20 lapp slängd i ansiktet som 15-åring av en jämnårig så tryckte jag upp killen mot ett skåp och gav ett knä mellan benen -vem satt hos rektorn och riskerade avstängning? Inte var det han som klämde på mig varje dag iallafall.. det är bedrövligt! Styrkekramar till dig, tillsammans är vi alla starka❤
Svar:Är så ruttet,men tyvärr det vanliga. Nämligen att vi tjejer/kvinnor får skulden eller känna att det som hänt är vårt fel, att vi på nåt sätt lockat dem att tafsa el våldta.. Önskar mina döttrar får växa upp i en tryggare värld. Men rädd att det då är ännu värre.. Styrkekramar till dig också "syster"
#2 -
-
Isabelle L. Thörner:
Det e förjävligt! Jag blev drogad och våldtagen i alla hål, jag var 15....